Mystories

 

Samtidigt vid cafèet-Oscars perspektiv

Jag gick snabbt in på cafèet igen för att gå på toa, men när jag kom ut igen så såg jag inte Molly någonstans och jag började bli lite oroligt nu om det har hänt något. Jag tog upp mobilen och ringde henne men inget svar jag försökte flera gånger och tillslut så svarade det med det var inte Molly.

-Hallå vem är det? Sa jag.

Inget svar…

-Hallå är Molly där? Hallå svara! Sa jag högt och argt.

-Du behöver inte vara oroligt, du kommer snart få din älskade Molly vi vill bara ha lite kul först, sa en mansröst och jag blev arg nu.

-Säg vart ni är annars, sa jag argt.

-Du tror att vi ska bli rädda för dig, vi säger inget och du kan inte hitta hos, sa han och jag hörde hur han skrattade.

Sen så hörde jag ett skrik och det måste vara Molly men jag hann inte säga något innan han stängde av mobilen. Jag kände hur ilsken kom inom mig mer nu och jag ville bara hitta dom nu och slå till dom och rädda min älskade Molly.

Men hur ska jag kunna hitta dom…??

 

 

 

Samtidigt vid en lokal i hamnen-Mollys perspektiv

Jag vaknade till efter smällen och såg att jag var fast bunden på en stol och en hade min mobil och pratade, jag hörde att det var Oscar dom pratade med och jag försökte få fram ett lite skrik innan det blev svart igen.

När jag vaknade nu så var jag helt ensamt i rummet och jag försökte komma loss men det gick inte. Sen hörde jag dörren gå upp och kom tre killar in runt 25år såg dom ut att vara, dom gick fram till mig och en satt sig på en stol bredvid mig och log ett läskigt leende.

-Så lilla prinsessan har vaknat nu, sa han som jag trodde var ledaren.

-Vad vill ni mig? Sa jag och försökte inte låta rädd men det var svårt.

-Vi vill bara ha lite kul med dig, sa han och flina

 Han smekte min kind och försökte kyssa mig, men jag backade undan huvudet och lyckas sparka till honom men efter några sekunder så kände jag en hårdsmäll vid min kind och stolen trillade ner så jag låg på golvet.

-Så går det om du inte lyssnar på oss, sa han argt och flinade.

Mina tårar rann som floder ner längst mina kinder och jag hoppas bara att Oscar skulle hitta mig och komma hit snart. Men just nu kändes det att han inte skulle komma på ett tag...

 

Samtidigt hos Oscar-Oscars perspektiv

Jag har letat dom ställen som var nära till caféet och ringde sen Roshi och mina 2bästa vänner Mick och Anton om dom kunde hjälpa mig och dom kommer så snabbt som dom kunde. Jag försökte ringa igen men fick inget svar nu och jag var himla oroligt om dom har gjort något med Molly, jag skulle inte kunna förlåta mig om han skulle ha skadat henne på något sätt och just då kom det ett par tårar längst min kind som jag snabbt torkade bort.

Nu kom äntligen Roshi, Mick och Anton, dom frågade vad som hade hänt lite mer och jag berättade allt jag visste och Mick frågade mig om vi hade appen som man kan hitta varandra efter en stund tänkande vart dom skulle kunna vara.

-Men Oscar har inte du och Molly den här appen som gör så att man kan spåra varandra? sa han och kollade frågande på mig.

-Jo det har vi, sa jag och tog snabbt upp mobilen och gick in på appen och sökte på Mollys Iphone och det letade efter den. Snart så hade vi ett ställe och det var ett tomt lagerhus vid hamnen, vi började springa dit för det var inte så långt härifrån.

 

*

 

När vi kom fram så såg vi några bilar och det måste vara här dom är, vi gick fram till huset och försökte hitta en ingång och efter en stund letande så hittade Roshi en dörr. När vi kom in så hörde vi ett skrik och det måste vara Molly så vi var nära nu, och vi kom fram till ett stort rum och gömde oss bakom stora tunnor och plankor. Vi hörde precis allt dom sa och jag kokade av ilska nu, men Anton som gömde sig samma ställe som mig fick hålla i mig lite annars hade jag sprungit fram och slagit till han. Dom hade sagt till mig att stänga av min mobil och det gjorde jag med.

Vi hade sagt att Roshi gick ut för att ringa polisen och säga vart vi är, och när hon kom tillbaka så sa hon att dom kommer en kvart.

 

Mollys perspektiv

Jag fortsatte att gråta och han hade försökt att kyssa mig flera gånger men jag har lyckas slå till han men då har det slutat med att jag fick ett hårt smäll med.

-Ska vi ringa och kolla vart din pojkvän är? sa han och flinade.

Han ringde han, men la snabbt på igen och kom emot mig med ett elakt flin.

-Din lilla pojkvän har nog gett upp hoppet om dig nu för han svarar inte när jag ringer, sa han elakt.

-Du ljuger, sa jag argt tillbaka.

-Du är så söt när du är arg, sa han och kom närmare mig och smekte min kind.

Det kom några tårar längst kinden och det ville inte sluta nu. Sen hörde jag att en dörr öppnades och in kom hans polare och ställde sig bakom han och jag sparkade till han igen och då kom det ett ännu hårdare slag och allt blev svart.....

 

Oscar och dom är i Lagerhuset-Oscars perspektiv

Vi stod bakom plankorna och när han slog till Molly så hon föll ner på golvet, så kunde jag inte stå still och sprang fram till dom och slog till han, men hans vänner snabbt bakom mig och slog till mig med en planka så jag föll ner på golvet.

 

Roshis perpsektiv-polisen har precis kommit

Oscar sprang fram och slog till han men dom andra killarna kom bakom han och slog till han i huvudet med en planka och trillade ner på golvet. Vi sprang fram med och just då kom polisen med och killarna han inte fly så dom tog alla in i bilen och ringde snabbt en ambulans som kom på 5minuter.

Jag gick fram till Molly som hade vaknat till och släppte loss henne, men när hon såg Oscar ligga där på golvet så sprang hon snabbt fram till honom och det kom flera tårar längst hennes kind.

-Han kommer klara sig, sa jag och gav Molly en kram men en försiktigt för hon ont från slagen.

 

På väg till sjukhuset-Mollys perspektiv

Jag satt på en stol bredvid Oscar som låg på båren och hållde hans hand, medan mina tårar kom längst mina kinder och jag såg säkert helt hemskt ute med mitt smink nu och slagen men det struntade jag i nu. Just nu vill jag bara höra Oscars underbara röst.

-Snälla Oscar du måste klara dig. Jag klarar mig inte utan dig, du är mitt allt. Jag älskar dig så himla mycket, sa jag och det kom ännu mer tårar nu.......

 

---

Förlåt att det inte kom något igår men det blev sent igår, men nu kom det och jag hoppas ni gillar det och nästa kapitel ska jag försöka få klart så snabbt som möjligt så ni inte behöver vänta på spänningen nu...

TACK FÖR ALLA FINA ORD NI SKRIVER OCH GÖR BLOGGEN LEVANDE, UTAN ER SKULLE INTE BLOGGEN FINNAS!!<3

STOR KRAM TILL ER ALLA!!!!